Du är på semester. Solen gassar, drinkarna flödar, glassen är kall. Alla är glada och du tar en massa fina bilder i solgasset. Du har till sist flera tusen bilder i din telefon.

Du är på semester. Solen gassar, drinkarna flödar, glassen är kall. Alla är glada och du tar en massa fina bilder i solgasset. Du har till sist flera tusen bilder i din telefon.

Sen tappar du bort telefonen. Glömmer den på flyget eller i taxin. Någon stjäl den. Den faller ned i en kloak eller över kajkanten. Det händer tusentals gånger varje sommar. Alla dina bilder är borta.

Nejdå, det är de inte, för du har tagit det säkra före det osäkra och tankat upp dem på Google Drive eller någon av de otaliga andra kostnadsfria lagringstjänster som finns på Internet. Eller också har du lagt dem i Facebook, Instagram eller Pinterest. De har ju stora datorhallar över hela Jorden. Där ligger de säkert.

Inte. Då och då ändrar lagringstjänsterna sina villkor eller förutsättningar och dina bilder är som bortblåsta. En dag kanske du loggar in och lagringsytan är tom. Alternativt kanske du glömmer bort lösenordet, eller råkar sudda det i webbläsaren så du inte kan logga in igen. Säg adjö till din bildskatt.

Nämen, det har ju aldrig hänt mig. Nä, just det. Men en dag händer det. Det händer alla, förr eller senare. Och när det händer blir du så ledsen.

Lagringstjänsterna har noga friskrivit sig från att behöva lagra dina bilder på ett säkert sätt. Skulle bilderna försvinna har du inget att kräva av dem. Dessutom kan det finnas klausuler om att de har rätt att utnyttja dina bilder för egna ändamål, som reklam eller försäljning till tredje part, men det har du inte brytt dig om att läsa för det var så små bokstäver, och så många hundra klausuler att du tappade tålamodet när du hunnit halvvägs, och bara godkände.

Inse att ingen ger dig gigabyte på gigabyte gratis på Internet, fast det kan verka så. Datalagring är inte frågan om välgörenhet. Leverantören vill ha något i utbyte, som dina personuppgifter eller bilder. De är värdelösa om de inte kan säljas vidare. Utgå ifrån att de säljs vidare.

Det är inte ovanligt att bilder som lagrats gratis på Internet börjar dyka upp i annonser. Och om du har dina bilder i Facebook får du nästan ta för givet att någon kan använda dem till något annat.

2 Dina bilder är bara dina

Bara du själv kan se till att din bildskatt räddas för framtiden.

Lösningen heter säkerhetskopiering (backup). Din telefon är egentligen bara ett USB-minne och kan kopieras, antingen in på en dator, eller till en USB-minnespinne. Minnespinnarna är billiga och små och kan förvaras på säkert ställe utan att de tar för mycket plats. Visst kostar de ett par kronor, men inse att dina bilder kostar mycket mera.

Det är inte ovanligt att bilder som lagrats gratis på Internet börjar dyka upp i annonser. Och om du har dina bilder i Facebook får du nästan ta för givet att någon kan använda dem till något annat.

1. Skaffa två minnespinnar. Alltid två, för en kan gå sönder, även om det kan verka osannolikt.
2. Kopiera över alla bilder till minnespinnarna.
3. Märk minnespinnarna på ett säkert sätt.
4. Kontrollera att alla bilder hamnat på minnespinnarna och att ingen bild blivit trasig.
5. Förvara dem, som försäkringsbolagen kräver, på ett säkert sätt, avskilt från datorn. Till exempel i ett brandskåp. Inte slängda i en byrålåda.
6. Sudda helst bilderna från telefonen, dels för att frigöra utrymme och dels för att de ska vara borta ifall någon stjäl telefonen.

Det är den enda helt säkra lösningen. Visst kan det verka jobbigt, men vi kan försäkra att det blir betydligt mycket jobbigare den dag bilderna försvinner.

Sudda helst bilderna från telefonen, dels för att frigöra utrymme och dels för att de ska vara borta ifall någon stjäl telefonen.