Integritet – håller det på att bli tjatigt?

Blog Writer
November 20, 2020

Det är problemet med integriteten: att den är aningen abstrakt och svår att få grepp om.

Det är problemet med integriteten: att den är aningen abstrakt och svår att få grepp om. Därför glömmer man bort den. Den blir jobbig i längden. Bortglömd integritet kan lätt bli till någon annans inkomst.

Du glömmer väl inte att låsa cykeln? Tänkte väl det? Men ditt privata data strör du ut på Internet hur som helst?

1 Förordningar – vem bryr sig om dem?

De stora leverantörerna av sociala media, flygbolagen och e-handeln är tyvärr inte så särskilt intresserade av din personliga integritet. Hundratals miljoner personuppgifter läcker ut ur bankernas, hotellkedjornas och sociala medias register hela tiden. En del av dem får miljardböter för att de slarvat, men det tycks inte vara något hinder eller avskräcka någon.

EU har givetvis ett dataskyddsdirektiv som alla medlemsländer ska lagstifta om att uppfylla. Det heter ”direktiv 95/46/EG”…

Och där glömde vi bort det!

EU-direktivet handlar om att personliga data inte får komma på drift utanför ursprungslandet, eller utanför den myndighet som samlade in dem, men det går nästan inte att kontrollera numera när data flyter hur som helst över världen i olika molntjänster.

Man kan till exempel lagra data hos molntjänster i krypterad form, men hur många gör det? De stora internationella molntjänsterna flyttar inte runt data för att vara elaka, utan för att de har olika kapacitet tillgänglig på olika ställen i världen. Man kan se det som att allt data finns överallt hela tiden.

2 Personligt data är lukrativt

EU-direktivet handlar om att personliga data inte får komma på drift utanför ursprungslandet, eller utanför den myndighet som samlade in dem, men det går nästan inte att kontrollera numera när data flyter hur som helst över världen i olika molntjänster.

Bild: rupixen.com, Unsplash

Cirka 20 miljoner kreditkortsuppgifter säljs på Darknet varje år. Det är inte särskilt dyrt. Du kan få tillgång till någon annans kreditkort för bara en handfull dollar. Men hur får skurkarna tag i uppgifterna?

Så fort du köper något på Internet måste du ange namn, adress, kreditkortsnummer och CVV-kod (eller CVX-kod). De sistnämnda är uppgifter som säljaren inte ska få tag i utan bara ska verifieras av kreditkortets utgivare. Men hur vet du att webbsidan du ser, faktiskt tillhör e-butiken och inte en mellanhand som snokar på din e-affär och tar hand om dina uppgifter, innan de skickas vidare till e-handlaren och ditt köp genomförs. Inte skulle väl du låna ut ditt kreditkort till vem som helst? Det är just vad du gör.

Bild: Camilo Jimenez, Unsplash
Vad du tror och tycker, vem du röstar på och var du bor är mums filibabba för annonsörer, politiska påverkare och främmande makt. Om du inte tvingas lämna ut allt när du går med i Facebook eller Twitter kommer du förr eller senare att avslöja allt i det du skriver, tycker, gillar, bråkar, gnäller och klagar om (skurk, produkt, president, politiskt parti, regim) när du använder sociala media. Uppgifterna samlas in med hjälp av algoritmer som förstår mänskligt språk och säljs till dem som betalar bäst – för du ska väl inte tro att du får använda sociala media gratis bara för att Mark Zuckerberg (Facebook), Jack Dorsey (Twitter) och Kevin Systrom (Instagram) är så snälla och rara?

Massinsamling av politiska åsikter via sociala media är numera legio. Slipade politiska rådgivningsinstitut förvandlar dem snabbt till personligt inriktad politisk påverkan som brakar ut i miljardmängder. KGB har dem till något annat. Det är givetvis kränkande för individen, men vem bryr sig om det när det finns miljarder att tjäna? Jovisst, av och till blir det böter för leverantörerna, men det är småpengar i sammanhanget. Faktum kvarstår, medieföretagen måste tjäna pengar på något.

3 Militärt data är ännu lukrativare

Massinsamling av politiska åsikter via sociala media är numera legio. Slipade politiska rådgivningsinstitut förvandlar dem snabbt till personligt inriktad politisk påverkan som brakar ut i miljardmängder.

Bild: Bao Menglong, Unsplash
Databaser med data om landets infrastruktur, som vägarnas bredder, var man kan landa med stridsflygplan, broars bärighet, hamnars djup, transformatorstationers placering, koordinater för militära anläggningar och liknande är mycket värdefulla för ett land som funderar på att invadera ditt land. Men sådana data slinker väl inte ut till dem som har invasionsplaner?

Om det gör!

År 2017 tyckte svenska Transportstyrelsen att utkontrakteringen av deras databaser (sk “skyddsvärda IT-system”) gick för långsamt, för att det var för många säkerhetskontroller. Bland annat. Så man tog kontakt på högsta ministernivå och bad att få slippa säkerhetskontrollera personerna i den nya förvaltningsorganisationen i Rumänien, Tjeckien och Serbien. Jomenvisst. Kör på bara.

Då gick allt mycket fortare och man kan nu vara ganska säker på att det svenska, farliga datat har läckt ut till ett visst land som gärna vill invadera oss.

Och det är ett fall vi faktiskt vet om och kunnat verifiera. Allt annat som hänt, som vi inte vet om, kan vara mycket värre.

Kom ihåg: Det är inget personligt. De vill bara ha ditt land!

4 Vad kan du göra?

Då gick allt mycket fortare och man kan nu vara ganska säker på att det svenska, farliga datat har läckt ut till ett visst land som gärna vill invadera oss.

Bild: Lubo Minar, Unsplash
  • Lämna inte ut uppgifter om dig själv. Dina personliga uppgifter är dina, ingen annans. Myndigheter har rätt att kräva att du identifierar dig, och det är lämpligt att du uppger rätt uppgifter för banken, men i övrigt, nej.
  • Har du farliga politiska åsikter, för dig själv eller någon annan, dela dem inte med hela världen. Du vet aldrig vem som lyssnar. Någon gör det, garanterat.
  • Banken mailar dig aldrig och ber om personuppgifter.
  • Ingen vill ge dig miljoner, bara de får dina bankuppgifter. Tråkigt nog.
  • Undersök att den webbtjänst du använder är genuin och inte tillhör en mellanhand. Ser den konstig ut, eller lite ovanlig, stäng sidan.
  • Gratistjänster är inte gratistjänster. There’s no such thing as a free lunch.
  • Skydda din internetförbindelse med VPN från Dold.se för att förhindra att någon tar ditt data på vägen.
  • Tänk innan du klickar Ja.

Gratistjänster är inte gratistjänster. There’s no such thing as a free lunch.

Av Jörgen Städje, Dold.se

MORE ARTICLES TO READ